Välkommen in i Malins värld

Att jobba på gynakuten och på gynavdelning är sannerligen ingen dans på rosor har jag förstått av mina två dagar hittills på praktik. Man möter många ledsna och oroliga människor som är med om både det ena och andra. Jag har framförallt mött många unga tjejer som är tidigt gravida och är oroliga för ett ev. missfall och tjejer som man har konstaterat har haft missfall och sist men inte minst några tjejer som kommit halvvägs in i sin graviditet och får missfall, dvs föder sitt barn med regelrätta värkar och allt det. Och som konstrast dessa tjejer som av olika anledningar väljer att göra abort eller har könssjukdomar. Det tjejerna har gemensamt är iaf att att de är ledsna och oroliga, förstås. Intressant och viktigt som sjutton är arbetet personalen på dessa avdelningar gör iaf!

Nu ska jag ha teori i några dagar och nästa vecka går jag ut på praktik igen. Och nu ska jag gå på utvecklingssamtal för Malte, men det ska bara bli kul! ;-)

Se så duktig han är på att bygga. Det skulle man aldrig ha låtit första barnet göra...

Sitter här och laddar med en kopp kaffe och en chokladbit, inför en söndagskväll på akuten, den kan bli i stort sett hursomhelst och det är väl det som är charmen med att jobba på akuten antar jag... ;-) Ska bli lite kul, även om det är så där att lämna familjen en söndag mitt på dagen. Maken tog med sig Elias för att kompletteringshandla och Malte försöker somna.

I morgon börjar min praktik och jag börjar på en gynavdelning i morgon bitti, ska bli lite roligt faktiskt. Har en dag då jag får ordna studiebesök själv och fick förslaget att jag skulle gå till en sexshop eller på sexklubb (några bland andra mer normala förslag), hur ofta får man den uppmaningen i skolan??

Näpp, nu måste jag packa ned stetoskop och crocs i min väska och ordna fram lite frukt och matlåda, fast först ska jag nog ladda ned några bilder!

Jag ligger lite lågt just nu. I morgon ska jag och maken på begravning, det kommer säkert att bli väldigt vackert och allt men också väldigt väldigt jobbigt. Barn borde inte få dö, så är det bara.

Min fina fina myra, fotot taget av samma Jenny som här nedan! Det är ungefär 1/2 år sedan kortet togs.

Ingrid efterlyste ett bröllopsfoto, men det kan jag tyvärr inte stå till tjänst med, men en kram i saccosäcken är inte så tokig heller....

Känner mig helt matt sedan ungefär en vecka tillbaka, det kanske inte är så konstigt egentligen med tanke på vad som hänt och att jag har haft fullt upp med sjuk Malte, tentor och uppgifter. Men ändå!

I dag har jag jobbat med en uppgift som ska in på tisdag. Jag har valt att jobba med abortfrågan i Chile och det är väldigt intressant och roligt att skriva om, även om det är rätt så frustrerande att de inte har fattat att det är viktigt att kvinnan får välja själv... ;-)

Malte är fortsatt en intensiv och väldigt glad kille som charmar alla på dagis. Han har ett humör som heter duga och gör vad han kan för att hänga med i de stora barnens tempo. Han har lärt sig säga fröknarnas namn och ropar ständigt efter speciellt en av dem. Han är en kramig kille som tar alla chanser att hoppa in i en ledig famn. I dag hade de gjort hand och fotavtryck på dagis och Malte hade blivit vansinnig när de målade hans fot och det tog tydligen ett bra tag innan han kom till sans igen... Det enda problemet med honom egentligen är att han äter så himla dåligt med frukost. Han vill absolut inte bli matad och äter helst inte kladdig mat själv heller. Det han får i sig är en liten bit macka och lite mjölk, verkligen inga mängder om man säger så. Ibland tar han emot ett par skedar youghurt eller slevar i sig dem själv, men inte ofta och så blir det oftast lite ost och skinka. That´s it! Hur gör ni andra, låter ni barnen välja helt själva eller trugar ni? Med Elias har det alltid varit superknepigt och vi kunde verkligen inte lita på att han åt förr eller senare, för det gjorde han inte, hur hungrig han än var... Med Malte är det annorlunda, han gillar ju MAT. Annars bubblar han massor och väldigt tydligt, från att inte ha pratat alls pratar han så bra att fröknarna säger att han pratar ovanligt bra för sin ålder. Vart kom det ifrån? Hursomhelst är det tokroligt, språkutvecklingen hos barn är både fantastisk och underbar!

Nu ska jag fylla mitt glas med mera vin och försöka få barnen i säng. I morgon är det jag som har sovmorgon! ;-)

Kramar från Malin

Hade de varit typ 10 år äldre hade det nog inte varit tänkbart, men barnen är 5 år och i natt sover Elias flickvän över, i samma säng. De är så söta! De bytte om vid 18-tiden och borstade sina tänder och efter det åt vi Tacos allihopa. Sedan gick de stora små upp till Elias rum och åt sitt lördagsgods och lyssnade på Lejonkungen på CD-saga. Kort senare kom de ner till vardagsrummet och tittade på Shrek och åt ostbågar. Nu har vi nyss avslutat några omgångar med den försvunna Diamanten. Min son är en riktigt dålig förlorare kan jag konstatera... Nu håller maken på att natta kärleksparet och jag hör hur de gosar in sig med sina gosedjur bredvid varandra i loftsängen. Maken och jag har delat på en flaska vin och det ska så småningom bli riktgt behagligt att gå och lägga sig.

Tidigare i kväll gjorde vi ett besök hos våra vänner som förlorade ett barn förra helgen och det var ett bra besök trots att det var jobbigt, om ni förstår. Vi tände ljus och pratade om sorg och om barnet och om syskonet. Åh vad jag lider med dem och vad jag är tacksam över vad jag har! Minnena är dock ljusa och det är väl det man får försöka se.

Nu ska jag gå och säga godnatt till kärleksparet!