Välkommen in i Malins värld

Jag vet inte vart jag ska börja egentligen så det får bli med torsdagen förra veckan.  Då var vi på MamaMia, dels för sedvanliga kontroller och dels för ett tillväxtultraljud samt titt på moderkakan. Vi började med att titta på moderkakan och den ligger för modermunnen fortfarande, men det gör ju inget eftersom det ändå blir snitt. Sedan skulle hon mäta lilla bebis och fick det då till att bebis skulle vara ungefär 25% för liten. Skeptisk som jag är, eftersom samma sak sades om Elias, ber jag henne mäta en gång till och hon får samma resultat igen. Suck! Efter det går vi in till barnmorskan som tar de vanliga kontrollerna och mäter magen. Magen fortsätter att följa kurvan och hon ser förvånad ut över att bebis beräknas vara så liten. Det blir så att hon ringer till specialist mödravården på Huddinge och bokar in en tid dagen efter, för CTG och ev. ultraljud. Suck igen, för planen var ju att vi skulle åka till Dalarna/Lima tidigt på morgonen. Nåväl, vi får väl packa bilen och åka efteråt. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska tänka, ska jag vara orolig eller lita kallt på att mätningen är lika felaktig som när Elias låg i magen?? Dagen efter är det alltså dags för CTG och där fick jag ligga i ca 30 minuter och den kurvan var alldeles utmärkt. Efter det blev det ett samtal med en doktor som förklarade att hon egentligen inte alls är orolig och att allt säkert är som det ska men att jag kommer att få gå på kontroller varje vecka fram tills bebis är ute. Det är bra att de är noggranna, men det känns allt lite onödigt, jag känner ju att det är full rulle därinne och det om något borde ju tyda på att bebis får den näring h*n behöver?! Ska tillbaka på skärtorsdagen för UL och CTG.

Nu bar det av till Dalarna äntligen, klockan har redan blivit 10 och vi måste åka och handla innan vi kommer i väg. Efter en massa strul, långlunch och lite åksjuke hos unge herrn kommer vi fram till våra vänner i Lima ungefär vid 17-tiden. Ganska snart är Elias i full gång med att leka med barnen (Amelia 5 1/2år, Eskil 31/2år & Kajsa 1 1/2år). Vilket paradis grabben har kommit till, en massa barn och en massa leksaker! Ni må tro att det var svårt att få honom i säng sedan! Vi kommer inte heller i säng så tidigt, vi njuter av god mat och fika och trevligt umgänge och stupar sedan i säng. På lördagen ger sig Fredrik ut i backarna i Kläppen medan jag kompisen Stina och alla 4 barnen roar oss både inne och ute. Vi skulle ha åkt i väg en sväng till Kläppen vi också med store tjejen låser av misstag in deras enda bilnyckel i bilen... Det var hursomhelst längesedan jag såg Elias gå på fullfart i flera dagar, han hoppade, sprang, stojade och hade så kul och varken han eller de nyfunna kompisarna ville att han skulle åka hem på söndagen. Hoppas verkligen att vi kan ses oftare framöver nu när de bor i Dalarna och inte i Björkliden, avståndet blev betydligt bättre för det ändamålet... Tyvärr slutade inte helgen så bra, för på natten till söndagen blev jag magsjuk och sprang massvis på toa, fick alltså sätta mig i bilen urusel i magen och lida hela vägen hem. Ville nämligen hinna hem innan Fredrik också skulle insjukna... Vilket vi hann, för natten till måndagen insjuknade Fredrik och på morgonen på måndagen även Elias. Så min måndag har INTE varit kul, och inte deras heller förstås! På kvällen har Elias i alla fall kunnat äta lite och än har han inte kräkts, så nu är det bara att hålla tummarna. Maken har klarat sig i några timmar också nu.